Nordvästra delen av Leros har jag egentligen aldrig utforskat. Lite osäker på varför, men är väl för att den delen av ön är ganska otillgänglig. Inga byar, inga vägar, inga fina stränder eller trevliga tavernor.
Men efter att jag hittat det Italienska logementet året innan så visste jag nu bättre vilka ledtrådar jag skulle leta efter på Google maps. Vinterns surfande visade att där med stor sannolikhet var något på högsta toppen väster om flygplatsen.
Vi har här kommit en bit upp från huvudvägen som skär genom denna delen av ön. Vi tittar norrut och nere i bukten kan man tydligt se flygplatsen. Till höger om flygplatsen ligger dagens militärförläggning.
Uppe på toppen och vi blickar västerut. Dodekaneserna ligger verkligen kloss till Turkiet och är väl i praktiken deras skärgård. Därför är det lite färre öar på västra sidan av Leros och de andra öarna i ögruppen.
Båten är färjan till Aten. Ett hyfsat stort fartyg som visar hur högt upp vi är.
Anläggningen jag hittat på Google maps var ganska ointressant. Övergiven men ganska ny. Grunden är helt säkert från 30-talet men sönderrenoverad / uppdaterad löpande under årens lopp. Därmed inga rester från andra världskriget.
På väg ner svänger jag av och upp mot en annan topp. Ganska snart börjar den bergsryggen visa tydliga tecken på befästning.
Äldre skyttegravar som skär igenom bergsryggen är ett av många tecken på att jag är något på spåren.
Kommer upp på toppen. Ännu fler tecken på att hela området och toppen varit befäst. Bakom vindkraftverken ser vi Gourna bukten och nere till vänster skymtar vi Alinda bukten. När tyskarna skulle återta ön luftlandsatte man över just den axeln.
Luftlandsättningens syfte var att skära av ön på mitten. Detta samtidigt som man gick in i Lakki (Portolago). Detta var något som italienarna och engelsmännen delvis hade förutspått.
Denna strategiskt position var därmed ytterst viktig för öns försvar och anläggningen jag “hittade” är därmed en av de största på ön. På militärkartor från kriget omnämns berget som Mount Marcello (call sign MPD). Har översett platsen då Long Range Desert Group (LRDG) var den militära enhet som tilldelats denna del av ön. Enheten hade tidigare enbart arbetat på djupet, aldrig stationärt. Därför drog jag slutsatsen att de helt enkelt byggt och skulle försvara mindre och mer rörliga ställningar.
Att de blev tilldelade gamla italienska ställningar, inte sällan tillsammans med illojala italienare, kom att stå dem dyrt.
Uppe på bergets rygg är där en hel del gångar och skydd mellan de olika batteripositionerna.
Vänder man blicken från värnen och där kustartilleriet stått och tittar ner mot flygplatsen (längst nere till vänster) ser man ett tak. Väldigt likt hur det Italienska logementet är placerat och byggt.
Drar mig ner för att utforska byggnaden och hela upplägget påminner om de andra logementen vi sett på ön.
Men till skillnad från det Italienska logementet så har jag egentligen aldrig hört något om detta logementet. Inte heller hittat något på nätet om det innan. Fantastiskt spännande!
Detta ser lovande ut. Färgen på valven ser ut att vara i bra skick. Texten DIO PATRIA RE (God the fatherland) har lämnats intakt av alla de som under åren velat markera sitt besök.
Jag vill dö i strid börjar texten. Skriver jag in hela texten blir den svårtolkad. Kanske någon kan italienska och kan översätta texten bättre?
Matsalen. Som alla andra logement används även detta av fåraherdar. De svarta golven är spillning från får. Även grindar och galler för fönsterna är något man satt in senare.
Här hade man köket. Undrar hur maten var?
Sovsalen har man tydligen stängt. Helt klart gjort senare, troligtvis av en fåraherde. Vi kommer in via annan dörr.
Mat, sovsal och inte helt oväntat så måste man även ha toaletter.
Officerarna huserade inte tillsammans med manskapet.
Innan soldaterna lämnade logementet fick de veta att det var disciplin och ordning gällde.
En svensk tiger, fast på italienska. En del skrapmärken ser ut att ligga under texten. Ett tecken på att någon förbättrat.
Tro, lyd, kriga, ledare. Tror man skall läsa det som kampord, dvs. inte som en mening. Är lite förvånad över att texterna och målningarna är i så bra skick. Ser man på den tyska telekommunikationsanläggningen nere i Lakki så är målningarna där i mycket sämre skick. Men det är betydligt mycket fuktigare nere i dalerna. Men gissar att man vid något tillfälle fyllt i texterna här, i vart fall några av dem. Där har varit intresse från Italien att bevara olika delar av öns historia, se t.ex. bloggposten om Parabolic Acoustic Mirror.
Den största överraskningen är längst inne i logementet. Ett par fantastiska målningar. Målade i samma färger och toner som resten av rummet. Taket är med ytterst stor sannolikhet inte omålat och där är ingen annan färg under målningarna. Är de från kriget? Svårt för mig att bevisa. Vad är det för byggnad?
Flygplanen är utan tvekan Junkers 88:or. Under slaget om Leros i oktober – november 1943 sköts 8 st. Ju-88 ner i närheten av ön. Så där var en hel del av modellen i luften under slaget, självklart tillsammans med den betydligt mer kända JU-87 Stucka. Skulle italienarna innan kapitulationen måla tyska plan? Svårt att bedöma. Men kanske man under slaget målat av planen man sett. Som ett tidsdokument?