Vi är sex ägare, fem större och en med runt två procent. Kanske inte många egentligen men i ett litet bolag är det en ganska hög siffra, speciellt med tanke på att alla är aktiva i bolaget. Att hitta arbetsformer, ansvarsområde osv. är därför en pågående process där mycket måste vändas och vridas innan beslut. Detta kan ibland vara en ganska jobbig process. Vi har olika personliga drömmar som skall omformas i en gemensam vision för bolaget.
Teknograd grundades 2002, inte för att vi hade en vision, utan för att vi var säkra på att vi kunde skapa något som var bättre än det bolag vi alla kom ifrån. Om man startar ett bolag baserat på en vision så tror jag det är ett måste att alla delägare har samma dröm. Där får inte vara minsta lilla missförstånd i vad bolaget vill!
Men som sagt, för vår del så har vi startat på lite lösa grunder utan gemensam vision. Efter åtta år har vi dock tagit oss igenom alla de steg man i vanliga fall hanterar på förhand. Styrelsen består av de fem huvudägarna och det är ganska uppenbart vilken typ av erfarenhet var och en har. Vi känner i stort till varandras svagheter och styrkor. Det har gått så långt att man redan innan stora beslut vet hur var och en kommer argumentera för och emot ett förslag. Detta är en stor fördel då man måste arbeta och vara kritisk mot sina egna, ibland tokiga, förslag.
Framförallt har var och en en styrka de tillför Teknograd.
Hade Teknograd fungerat bättre med färre ägare?
Kanske, men troligtvis inte. I vart fall känner jag mig helt säker på att jag inte skulle lyckas skapa ett Teknograd utan de andra.
Teknograd är alla ägarna och de anställda. Tar vi bort något är det inte Teknograd längre. Självklart skulle bolaget överleva utan mig, men det hade varit ett annat bolag då.
Det kan vara lika bra som dåligt med många ägare. Jag föredrar mindre antal ägare då beslutprocessen blir snabbare.