Varför magasinbranschen kan gå en ljus framtid till mötes

Image representing iPad as depicted in CrunchBase
Image via CrunchBase

Musik, böcker, dagstidningar och magasin

Dessa fyra branscher har frontalkrockat med webben. Existensberättigandet i sin fysiska form har ifrågasatts de senaste 15 åren. Många har även utgått ifrån att transformationen till en digital version kommer eliminera dem. Det tror inte jag. Lösningen för dem är väldigt olika och man har kommit olika långt i processen. Skall försöka koncentrera mig på magasin-delen då jag funderat över detta ganska mycket i samband med lanseringen av Bonniers Mama på Mag+ plattformen.

Utan tvekan tror jag man hittat en format som är användarvänligt och kan komplettera den tryckta versionen när läsplattorna får större spridning. Men skapandet av digitala magasin från en tryckmall påminner ganska mycket om tankebanorna man hade runt QuarkXPress till HTML konvertering på 90-talet. Man styrs för hårt av det ena formatet för att bli riktigt bra på det andra.

Konsumtionen av ett magasin skiljer sig, enligt min erfarenhet, en hel del mot de andre medierna. Listar några uppenbara skillnader för att underbygga varför jag tror på en ljus framtid.

Ett magasin lever en längre tid än en dagstidning.
Ytterst få människor återkommer till en nyhet i en dagstidning efter 24 timmar. Produkten är därmed förbrukad och att lagra information är ganska ointressant för gemene man. Magasinet har en längre levnadscykel och man lagrar det gärna.

Böcker behåller man gärna men läser sällan igen.
När vi läst boken färdigt lagrar vi den gärna, även digitalt. En skönlitterär bok används sällan som referensmaterial men ändå väljer man att lagra den. Dagens digitala lösningar speglar våra bokhyllor hemma, men av vilken anledning?

Musik lyssnar man gärna igen och igen på.
Precis som böcker lagrar vi vår musik i bibliotek. Men vi återkommer gång på gång för att konsumera musiken. Biblioteket fyller en funktion.

Ett magasinreportage är inte en nyhet.
De flesta reportage är inte tidsberoende och även de som är det kan efter ett par år åter bli intressanta då de speglar en epok.

Lagra och känna sig färdig.
Den, enligt mig, största fördelen med ett magasin i förhållande till webb är att jag blir färdig med läsandet. Man kan med gott samvete lägga tidningen ifrån sig och känna sig färdig, webben tar aldrig slut. Tidningen kan jag dessutom lagra på ett behändigt sätt, jag riskerar inte att sidan flyttas eller att texten förändras.

Vad måste man göra för att lyckas?

Vi ser nu fler och fler exempel på magasin som lanseras digitalt vilket bevisar att branschen tekniskt kan lösa detta. Men dagens lösningar baserar sig på försäljning av lösnummer och för mig känns det som om man inte har en ny affärsmodell på plats. Är det så att man inte har någon och att man säljer annonser till early adopters kunder och tror att detta är något som skall hålla på sikt?

För att lyckas tror jag man måste göra följande:

Sluta tänka lösnummer.
Köper du två tidningar i månaden under ett år har du 24 ikoner på din iPad. Ärligt talat hur många kommer spara tidningarna? Att lägga det i mappar hjälper knappast. Det blir döda applikationer som du har ångest att kasta för att det trots allt kostade pengar.

Bibliotek som iBooks.
Genom att spara tidningarna i ett bibliotek får kunden en bättre översikt, något som helt saknas i dagens lösningar. Detta ger användaren ett mervärde då man lättare kan gå tillbaka historiskt. Användarna skall även kunna köpa äldre nummer för att komplettera sin samling. Människan är en samlare!

Kategorisera och indexera.
Alla artiklar skall kategoriseras som musiken i ditt musikbibliotek. Detta så att man enkelt kan söka på tema i sitt bibliotek. T.ex. jag vill se julrecept, resereportage om Tyskland osv. Allt skall självklart indexeras så att man kan fritextsöka i sitt bibliotek. Både kategori- och indexsökning ger resultat på tvärs av titlar.

Long tail annonsering.
Annonshanteringen bör skötas serverside. Är man offline ligger självklart föregående annons lagrad lokalt. Men annonsörerna köper paket som sträcker sig över perioder av publikationens levnadscykel. T.ex. stor annonsör köper utrymme första två veckorna. Eller man köper under perioden fram tills 50% av den beräknade läsarmängden läst en tidning. Detta innebär att man löpande kan sälja samma utrymme.

Riktad annonsering.
Genom att lägga allt i ett bibliotek, kategorisera och indexera kan vi skapa en ganska klar bild av läsarna. Detta innebär att man kan bygga annonspaket ner på en ganska begränsad gruppnivå.

Priset måste ner.
Priset måste justeras så att människor betalar mindre för den digitala versionen än den tryckta. Motivationen för att ta steget över till den digitala världen behöver inte vara mer komplicerat än så.

Vad tror ni, innebär min linje en möjlighet till en ljus framtid för magasinbranschen?


Enhanced by Zemanta